Archive for februari, 2009

• Glömska

  Date: 2009.02.04 | Category: veganism/miljö | Response: 0

  Som vegan är det lätt att glömma bort vissa saker.

  Det blir inte heller enklare när man främst umgås med personer som inte äter mördade djur. När jag handlar brukar jag, så långt det går, undvika att gå in i köttunneln. En gång började jag gråta när jag var och handlade och tänkte på hur många döda kroppar jag omgavs av. Fånigt kanske, men sant.

  När jag var och handlade senast hamnade jag, i kassakön, bakom en förälder till ett barn på mina barns förskola. Hon började lasta upp sin mat, och nyfiken som jag är kikade jag lite på vad hon hade handlat. Men, vad var det där! Det låg en isärskuren, inplastad griskropp på rullbandet! Nä, inte visste jag att de äter kött… Sen ramlar jag tillbaka in i verkligheten. Jag vet ju att andelen människor som inte äter döda djur är i minoritet och bland barnfamiljer är glappet till och med ännu större. På mina barns förskoleavdelningar finns det bara tre barn som är vegetarianer. Jag har två barn och så är det ett barn till.

  Igår läste jag på GT:s hemsida om att det finns planer på att utöka fiskemöjligheterna i Göteborg, så att det ska gå att fiska inne i stan. Detta har dock väckt motstånd hos en politiker, varpå en debatt startats.(http://www.gt.se/nyheter/1.1433900/fisken-lider)

  På sidan kan man rösta om man tror att fiskar har känsel eller inte. Min första tanke var att människor nog förnekar att fiskar kan känna och att det är därför som de äter fisk. Så kan det förstås vara, men sen tänkte jag vidare lite. Finns det någon som förnekar att grisar kan känna smärta. Kanske någon, men de flesta vet om att de känner smärta, men äter deras kroppar ändå. Så frågan om fiskar kan känna smärta är kanske inte så stor egentligen, för folk lär väl fortsätta att äta upp deras kroppar ändå.

  Det kanske är farligt att vara vegan ändå. Tänk så ofta man glömmer bort sig och väver in sig i en härlig liten bubbla där inga djur blir mördade och inga människor tycker att det är gott med döda kroppar. Men det är ju ändå ganska härligt att få drömma sig bort ibland!